Alla vet om hur brådskande problemet med infertilitet är idag. Både statliga och privata kliniker är engagerade i att lösa dessa frågor eftersom ett ganska stort antal par behöver hjälp.
De flesta par som söker hjälp med infertilitetsproblem anser att deras hälsotillstånd är det största problemet. Men det är också värt att komma ihåg hur viktigt partnerns psykologiska tillstånd är för befruktningen.
I dagens verklighet kan önskan att förverkliga sig själv professionellt och att bygga en karriär i allt högre grad vara orsaken till psykologisk infertilitet. Kvinnor vill nå framgång på många områden på lika villkor som män. De vill föda ett barn, men samtidigt är det skrämmande att lämna en karriär. Tänk om detta leder till ensamhet, isolering från samhället under en tid och kanske till materiella svårigheter? Och trots yttre ansträngningar kanske en kvinna undermedvetet inte är redo att skaffa barn. Om en kvinna känner att hon inte kan skydda sitt barn kanske befruktningen inte kommer till stånd.
Olika rädslor i samband med graviditeten i sig kan hindra en kvinna från att bli mamma. Det kan vara rädsla för att förlora en graviditet, rädsla för att föda ett sjukt barn, rädsla för förlossning, rädsla för att ändra figuren (kroppen) och mycket mer.
Sambandet mellan psykologiska faktorer och infertilitet
”Det psykologiska lidande som är förknippat med infertilitet är väldokumenterat, med högre frekvens av depression, ångest och stress bland personer med infertilitet jämfört med befolkningen i allmänhet. Att ta itu med psykologiska faktorer under fertilitetsbehandlingen kan bidra till att förbättra resultaten och livskvaliteten för de drabbade.”
källa: Boivin, J., Domar, A. D., Shapiro, D. B., Wischmann, T. H., & Fauser, B. C. (2012). Den internationella kommittén för övervakning av assisterad befruktning (ICMART) och Världshälsoorganisationen (WHO) har reviderat ordlistan för ART-terminologi, 2009. Human Reproduction, 27(2), 240-249.
Stressens inverkan på den reproduktiva hälsan
Stress är en vanlig upplevelse i det moderna livet och kan ha en betydande inverkan på det fysiska och känslomässiga välbefinnandet. När det gäller fertilitet kan stress störa den känsliga balansen mellan hormoner och signalsubstanser som reglerar fortplantningsfunktionen. Stress kan också påverka immunförsvaret och öka risken för infektioner och inflammation i fortplantningsorganen.
Forskning har visat att stress kan ha en negativ inverkan på fertiliteten, särskilt för kvinnor. I en studie som publicerades i tidskriften Fertility and Sterility konstaterades att kvinnor med höga nivåer av alfa-amylas, en biomarkör för stress, hade en betydligt lägre chans att bli gravida än kvinnor med lägre nivåer av biomarkören. En annan studie som publicerades i Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology visade att kvinnor med höga stressnivåer hade högre risk för infertilitet och längre tid till befruktning än kvinnor med lägre stressnivåer.
Rollen av ångest och depression vid infertilitet
Ångest och depression är vanliga psykiska tillstånd som kan ha en betydande inverkan på den reproduktiva hälsan. Ångest och depression kan störa den hormonella balans som reglerar ägglossning och spermieproduktion, och kan också påverka immunsystemet och den allmänna hälsan.
Forskning har visat att kvinnor med ångest och depression löper större risk att drabbas av infertilitet än kvinnor utan dessa tillstånd. En studie som publicerades i tidskriften Human Reproduction visade att kvinnor med en historia av ångest och depression löpte större risk att ha svårt att bli gravida än kvinnor utan dessa tillstånd. I en studie som publicerades i tidskriften Fertility and Sterility konstaterades också att kvinnor med depression hade lägre chans att bli gravida än kvinnor utan depression.
Effekterna av trauma på fertiliteten
Trauma, oavsett om det är fysiskt eller känslomässigt, kan ha en bestående inverkan på den reproduktiva hälsan. Trauma kan störa hormonbalansen som reglerar fertiliteten och kan också orsaka inflammation och skador på reproduktionsorganen. Trauman kan också orsaka psykiska besvär, vilket ytterligare kan påverka den reproduktiva hälsan.
Forskning har visat att trauman kan ha en negativ inverkan på fertiliteten. En studie som publicerades i tidskriften Psychosomatic Medicine visade att kvinnor med en historia av sexuella övergrepp hade en högre risk för infertilitet än kvinnor utan en sådan historia. På samma sätt visade en studie som publicerades i Journa att kvinnor med en historia av sexuella övergrepp hade en lägre andel lyckade IVF-behandlingar än kvinnor utan en sådan historia.
Diagnostisering av psykologisk infertilitet
I allmänhet är psykologiska orsaker inte alltid lätta att känna igen och eliminera vid fertilitetsbehandlingar. De är vanligare bland aktiva affärskvinnor över 30-35 år som arbetar inom intellektuella eller kreativa områden. Därför händer det ibland att rätt medicinsk behandling inte ger förväntat resultat. Vanligtvis är det möjligt att upptäcka den psykologiska faktorn när en kvinna har ett förtroendefullt förhållande till en läkare (reproduktionsläkare) och en psykolog. Ibland tar läkaren eller paret inte hänsyn till den psykologiska faktorn vid infertilitet. Men det är viktigt att kvinnan/paret inser de möjliga psykologiska orsakerna och accepterar dem, eftersom det kan hjälpa dem att bli föräldrar.
Finns fenomenet psykologisk infertilitet på riktigt?
Finns det vetenskapliga bevis för att psykologiska, känslomässiga tillstånd påverkar förmågan att bli gravid? Experter säger att psykologisk infertilitet verkligen existerar. Eftersom nervsystemet spelar en viktig roll i regleringen av alla kroppsprocesser beror förmågan att föda barn inte bara på reproduktionssystemets tillstånd utan också på psyket. Emotionell stress kan påverka graviditeten. Olika konflikter och svårigheter på jobbet, missförstånd med en partner eller till och med en tvångsmässig önskan att få ett barn kan bidra till psykologisk infertilitet. Även tankar på ”barnlöshet” och känslor av underlägsenhet kan orsaka stress. Långvarig stress kan försvaga immunförsvaret, leda till hormonella förändringar och minska sannolikheten för befruktning. Även om det inte kommer att vara möjligt att diagnostisera det.
Man tror att 30% av infertila par inte kan bli gravida på grund av psykologiska skäl. Och det kan finnas en stor mängd olika skäl till detta eftersom de är mycket individuella. Ofta kan det hjälpa till att bli gravid om man förstår orsakerna, upptäcker dem i tidigare erfarenheter, lever igenom dem och inser dem. Orsakerna kan vara föräldrarnas skilsmässa, traumatiska händelser, förlust av nära och kära, smärtsam relation med en av föräldrarna, ångest, rädsla, dålig graviditets- eller förlossningsupplevelse, rädsla för framtiden och mycket mer. Även infertilitet och omognad hos partner kan hindra dem från att bli föräldrar.
Kontroversen kring diagnosen psykologisk infertilitet
Begreppet psykologisk infertilitet är kontroversiellt och vissa experter ifrågasätter om det är en giltig diagnos. Med psykologisk infertilitet avses
AI of Assisted Reproduction and Genetics fann att kvinnor med en traumahistoria inte kunde bli gravida på grund av psykologiska faktorer som stress, ångest och depression, snarare än fysiska faktorer som blockerade äggledare eller lågt antal spermier.
Kritiker av diagnosen menar att psykologiska faktorer ofta är sammanflätade med fysiska faktorer, vilket gör det svårt att skilja dem åt. Dessutom menar vissa att diagnosen psykologisk infertilitet lägger onödig skuld på individen eller paret, snarare än att ta itu med de systemiska problem som bidrar till infertilitet.
Förespråkare för diagnosen hävdar att hantering av psykologiska faktorer är en viktig del av fertilitetsbehandlingen och kan leda till förbättrade resultat. De menar också att diagnostisering av psykologisk infertilitet kan hjälpa individer och par att bättre förstå och hantera de utmaningar som infertilitet innebär, och kan bidra till att minska stigmatiseringen kring att söka psykologiskt stöd för fertilitetsrelaterade problem.
Vikten av att söka rådgivning och stöd för psykisk hälsa
Oavsett om man håller med om diagnosen psykologisk infertilitet eller inte, står det klart att psykologiska faktorer är en viktig del av fertilitetsbehandlingen. Att söka rådgivning och psykologiskt stöd kan hjälpa individer och par att bättre hantera de känslomässiga utmaningar som infertilitet innebär och kan bidra till att minska stress och ångest, vilket i sin tur kan förbättra den reproduktiva hälsan.
Rådgivning kan också hjälpa individer och par att utforska alternativa sätt att bilda familj, t.ex. adoption eller surrogatmödraskap, och kan hjälpa dem att hantera de komplexa känslor som uppstår under fertilitetsbehandlingsprocessen. Dessutom kan rådgivning hjälpa individer och par att utveckla copingstrategier för att hantera stress och ångest, vilket kan förbättra den övergripande livskvaliteten.
Sambandet mellan fertilitetsbehandling och känslomässigt välbefinnande
Den känslomässiga effekten av IVF och andra fertilitetsbehandlingar
Fertilitetsbehandling, särskilt IVF, kan vara en stressig och känslomässig process. De fysiska kraven i samband med fertilitetsbehandling, t.ex. täta injektioner och övervakning, kan vara överväldigande och den ekonomiska kostnaden för behandlingen kan vara en stor börda.
Förutom den fysiska och ekonomiska stress som fertilitetsbehandling innebär upplever många individer och par också känslomässig stress. Osäkerheten och oförutsägbarheten i fertilitetsbehandlingsprocessen kan vara ångestframkallande, och risken för besvikelse och förlust kan vara känslomässigt utmanande.
Rådgivningens roll vid fertilitetsbehandling
Med tanke på de känslomässiga utmaningar som fertilitetsbehandling innebär kan rådgivning vara ett värdefullt verktyg för individer och par som genomgår behandling. Rådgivning kan ge ett säkert och stödjande utrymme för att utforska de känslomässiga effekterna av fertilitetsbehandling och kan hjälpa individer och par att utveckla copingstrategier för att hantera stress och ångest.
Rådgivning kan också hjälpa individer och par att kommunicera mer effektivt med varandra och kan bidra till att stärka deras relation under den ofta stressiga fertilitetsbehandlingsprocessen. Dessutom kan rådgivning ge stöd och vägledning när individer och par navigerar genom de komplexa beslut och känslor som uppstår under fertilitetsbehandling.
Strategier för att hantera infertilitet
Att hantera den känslomässiga påfrestningen av infertilitet
Infertilitet kan vara en känslomässigt utmanande upplevelse, och det är viktigt för individer och par att ha strategier för att hantera stress och ångest. Några effektiva copingstrategier för infertilitet inkluderar:
- Kvinnor som inte kan bli gravida bör försöka släppa tankarna på barnet ett tag, eftersomförlossningsobsession och negativa känslor som upplevs vid åsynen av andras barn orsakar dem stress. Försök att distrahera dig själv – konstterapi, hobbyer, resor, kreativitet och andra uppgifter. Och naturligtvis är det bäst att vända sig till specialister för att få hjälp.
- Försök att lyssna på dig själv och fråga dig själv varför du behöver ett barn. Motiven för befruktningen är viktiga för den interna ”upplösningen”. Lusten att få ett barn bör vara osjälvisk.
- Försök att minska känslomässig oro för att inte bli gravid, minska kontrollen och skuldkänslor. Allt är i sin ordning.
- Leta efter positiva stunder – det finns tid att förbereda sig för föräldraskapet, ta hand om sin hälsa och avsluta andra saker.
- Försök att ”rita” en färgstark och ljus positiv bild av att bära ett barn och förlossning.
- Lär dig att slappna av – massage, simbassäng, avslappnande bad, musik och kreativitet kan vara till hjälp.
- Fokusera inte bara på befruktning – lev fullt ut! Alla har sin egen väg, och barnen kommer till dig när du är redo för dem.
Bygga upp ett stödnätverk
Att bygga upp ett stödnätverk är en viktig del av hanteringen av infertilitet. Stödet kan komma från en mängd olika källor, inklusive familj, vänner, stödgrupper och mentalvårdspersonal.
Stödgrupper kan vara en trygg och stödjande plats där du kan få kontakt med andra som går igenom liknande erfarenheter och kan ge värdefullt känslomässigt stöd och praktiska råd. Mentalvårdspersonal, t.ex. rådgivare eller terapeuter, kan ge individuellt stöd och vägledning för att hantera de känslomässiga utmaningarna med infertilitet.
Strategier för egenvård för att hantera stress och ångest
Egenvårdsstrategier som mindfulness, motion och hälsosam kost kan vara effektiva verktyg för att hantera stress och ångest i samband med infertilitet. Mindfulnessövningar som meditation och djupandning kan hjälpa individer och par att minska stress och ångest, medan regelbunden motion kan bidra till att höja humöret och minska symtom på depression.
Att äta en hälsosam och balanserad kost kan också bidra till att förbättra den allmänna fysiska och psykiska hälsan och kan ha en positiv inverkan på fertilitetsresultaten. Dessutom är det viktigt att individer och par prioriterar egenvårdsaktiviteter som ger dem glädje och avkoppling, t.ex. att läsa, vistas utomhus eller ta ett varmt bad.
Slutsats
Infertilitet kan vara en utmanande och känslomässig upplevelse, men det finns strategier och resurser som kan hjälpa individer och par att hantera den stress och osäkerhet som fertilitetsbehandlingsprocessen innebär. Oavsett om man tror på diagnosen psykologisk infertilitet eller inte, är det tydligt att psykologiska faktorer är en viktig del av fertilitetsbehandlingen och att söka psykologiskt stöd kan bidra till att förbättra resultaten och livskvaliteten.
Att bygga upp ett stödnätverk, utöva egenvård och söka rådgivning eller terapi kan alla vara värdefulla verktyg för att hantera stress och ångest relaterad till infertilitet. Genom att prioritera känslomässigt välbefinnande och söka det stöd och de resurser som behövs för att navigera i fertilitetsbehandlingsprocessen kan individer och par öka sina chanser att uppnå sin dröm om att bilda familj.
