Alla vet om hur br\u00e5dskande problemet med infertilitet \u00e4r idag. B\u00e5de statliga och privata kliniker \u00e4r engagerade i att l\u00f6sa dessa fr\u00e5gor eftersom ett ganska stort antal par beh\u00f6ver hj\u00e4lp. <\/p>\n\n
De flesta par som s\u00f6ker hj\u00e4lp med infertilitetsproblem anser att deras h\u00e4lsotillst\u00e5nd \u00e4r det st\u00f6rsta problemet. Men det \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4rt att komma ih\u00e5g hur viktigt partnerns psykologiska tillst\u00e5nd \u00e4r f\u00f6r befruktningen. <\/p>\n\n
I dagens verklighet kan \u00f6nskan att f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lv professionellt och att bygga en karri\u00e4r i allt h\u00f6gre grad vara orsaken till psykologisk infertilitet. Kvinnor vill n\u00e5 framg\u00e5ng p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den p\u00e5 lika villkor som m\u00e4n. De vill f\u00f6da ett barn, men samtidigt \u00e4r det skr\u00e4mmande att l\u00e4mna en karri\u00e4r. T\u00e4nk om detta leder till ensamhet, isolering fr\u00e5n samh\u00e4llet under en tid och kanske till materiella sv\u00e5righeter? Och trots yttre anstr\u00e4ngningar kanske en kvinna undermedvetet inte \u00e4r redo att skaffa barn. Om en kvinna k\u00e4nner att hon inte kan skydda sitt barn kanske befruktningen inte kommer till st\u00e5nd. <\/p>\n\n
Olika r\u00e4dslor i samband med graviditeten i sig kan hindra en kvinna fr\u00e5n att bli mamma. Det kan vara r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6rlora en graviditet, r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6da ett sjukt barn, r\u00e4dsla f\u00f6r f\u00f6rlossning, r\u00e4dsla f\u00f6r att \u00e4ndra figuren (kroppen) och mycket mer. <\/p>\n\n
”Det psykologiska lidande som \u00e4r f\u00f6rknippat med infertilitet \u00e4r v\u00e4ldokumenterat, med h\u00f6gre frekvens av depression, \u00e5ngest och stress bland personer med infertilitet j\u00e4mf\u00f6rt med befolkningen i allm\u00e4nhet. Att ta itu med psykologiska faktorer under fertilitetsbehandlingen kan bidra till att f\u00f6rb\u00e4ttra resultaten och livskvaliteten f\u00f6r de drabbade.”<\/em><\/p>\n\n k\u00e4lla: Boivin, J., Domar, A. D., Shapiro, D. B., Wischmann, T. H., & Fauser, B. C. (2012). Den internationella kommitt\u00e9n f\u00f6r \u00f6vervakning av assisterad befruktning (ICMART) och V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen (WHO) har reviderat ordlistan f\u00f6r ART-terminologi, 2009. Human Reproduction, 27(2), 240-249. <\/em><\/p>\n\n Stress \u00e4r en vanlig upplevelse i det moderna livet och kan ha en betydande inverkan p\u00e5 det fysiska och k\u00e4nslom\u00e4ssiga v\u00e4lbefinnandet. N\u00e4r det g\u00e4ller fertilitet kan stress st\u00f6ra den k\u00e4nsliga balansen mellan hormoner och signalsubstanser som reglerar fortplantningsfunktionen. Stress kan ocks\u00e5 p\u00e5verka immunf\u00f6rsvaret och \u00f6ka risken f\u00f6r infektioner och inflammation i fortplantningsorganen. <\/p>\n\n Forskning har visat att stress kan ha en negativ inverkan p\u00e5 fertiliteten, s\u00e4rskilt f\u00f6r kvinnor. I en studie som publicerades i tidskriften Fertility and Sterility konstaterades att kvinnor med h\u00f6ga niv\u00e5er av alfa-amylas, en biomark\u00f6r f\u00f6r stress, hade en betydligt l\u00e4gre chans att bli gravida \u00e4n kvinnor med l\u00e4gre niv\u00e5er av biomark\u00f6ren. En annan studie som publicerades i Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology visade att kvinnor med h\u00f6ga stressniv\u00e5er hade h\u00f6gre risk f\u00f6r infertilitet och l\u00e4ngre tid till befruktning \u00e4n kvinnor med l\u00e4gre stressniv\u00e5er. <\/p>\n\n \u00c5ngest och depression \u00e4r vanliga psykiska tillst\u00e5nd som kan ha en betydande inverkan p\u00e5 den reproduktiva h\u00e4lsan. \u00c5ngest och depression kan st\u00f6ra den hormonella balans som reglerar \u00e4gglossning och spermieproduktion, och kan ocks\u00e5 p\u00e5verka immunsystemet och den allm\u00e4nna h\u00e4lsan. <\/p>\n\n Forskning har visat att kvinnor med \u00e5ngest och depression l\u00f6per st\u00f6rre risk att drabbas av infertilitet \u00e4n kvinnor utan dessa tillst\u00e5nd. En studie som publicerades i tidskriften Human Reproduction visade att kvinnor med en historia av \u00e5ngest och depression l\u00f6pte st\u00f6rre risk att ha sv\u00e5rt att bli gravida \u00e4n kvinnor utan dessa tillst\u00e5nd. I en studie som publicerades i tidskriften Fertility and Sterility konstaterades ocks\u00e5 att kvinnor med depression hade l\u00e4gre chans att bli gravida \u00e4n kvinnor utan depression. <\/p>\n\n Trauma, oavsett om det \u00e4r fysiskt eller k\u00e4nslom\u00e4ssigt, kan ha en best\u00e5ende inverkan p\u00e5 den reproduktiva h\u00e4lsan. Trauma kan st\u00f6ra hormonbalansen som reglerar fertiliteten och kan ocks\u00e5 orsaka inflammation och skador p\u00e5 reproduktionsorganen. Trauman kan ocks\u00e5 orsaka psykiska besv\u00e4r, vilket ytterligare kan p\u00e5verka den reproduktiva h\u00e4lsan. <\/p>\n\n Forskning har visat att trauman kan ha en negativ inverkan p\u00e5 fertiliteten. En studie som publicerades i tidskriften Psychosomatic Medicine visade att kvinnor med en historia av sexuella \u00f6vergrepp hade en h\u00f6gre risk f\u00f6r infertilitet \u00e4n kvinnor utan en s\u00e5dan historia. P\u00e5 samma s\u00e4tt visade en studie som publicerades i Journa att kvinnor med en historia av sexuella \u00f6vergrepp hade en l\u00e4gre andel lyckade IVF-behandlingar \u00e4n kvinnor utan en s\u00e5dan historia. <\/p>\n\n I allm\u00e4nhet \u00e4r psykologiska orsaker inte alltid l\u00e4tta att k\u00e4nna igen och eliminera vid fertilitetsbehandlingar. De \u00e4r vanligare bland aktiva aff\u00e4rskvinnor \u00f6ver 30-35 \u00e5r som arbetar inom intellektuella eller kreativa omr\u00e5den. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e4nder det ibland att r\u00e4tt medicinsk behandling inte ger f\u00f6rv\u00e4ntat resultat. Vanligtvis \u00e4r det m\u00f6jligt att uppt\u00e4cka den psykologiska faktorn n\u00e4r en kvinna har ett f\u00f6rtroendefullt f\u00f6rh\u00e5llande till en l\u00e4kare (reproduktionsl\u00e4kare) och en psykolog. Ibland tar l\u00e4karen eller paret inte h\u00e4nsyn till den psykologiska faktorn vid infertilitet. Men det \u00e4r viktigt att kvinnan\/paret inser de m\u00f6jliga psykologiska orsakerna och accepterar dem, eftersom det kan hj\u00e4lpa dem att bli f\u00f6r\u00e4ldrar. <\/p>\n\n Finns det vetenskapliga bevis f\u00f6r att psykologiska, k\u00e4nslom\u00e4ssiga tillst\u00e5nd p\u00e5verkar f\u00f6rm\u00e5gan att bli gravid? Experter s\u00e4ger att psykologisk infertilitet verkligen existerar. Eftersom nervsystemet spelar en viktig roll i regleringen av alla kroppsprocesser beror f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6da barn inte bara p\u00e5 reproduktionssystemets tillst\u00e5nd utan ocks\u00e5 p\u00e5 psyket. Emotionell stress kan p\u00e5verka graviditeten. Olika konflikter och sv\u00e5righeter p\u00e5 jobbet, missf\u00f6rst\u00e5nd med en partner eller till och med en tv\u00e5ngsm\u00e4ssig \u00f6nskan att f\u00e5 ett barn kan bidra till psykologisk infertilitet. \u00c4ven tankar p\u00e5 ”barnl\u00f6shet” och k\u00e4nslor av underl\u00e4gsenhet kan orsaka stress. L\u00e5ngvarig stress kan f\u00f6rsvaga immunf\u00f6rsvaret, leda till hormonella f\u00f6r\u00e4ndringar och minska sannolikheten f\u00f6r befruktning. \u00c4ven om det inte kommer att vara m\u00f6jligt att diagnostisera det. <\/p>\n\n Man tror att 30% av infertila par inte kan bli gravida p\u00e5 grund av psykologiska sk\u00e4l. Och det kan finnas en stor m\u00e4ngd olika sk\u00e4l till detta eftersom de \u00e4r mycket individuella. Ofta kan det hj\u00e4lpa till att bli gravid om man f\u00f6rst\u00e5r orsakerna, uppt\u00e4cker dem i tidigare erfarenheter, lever igenom dem och inser dem. Orsakerna kan vara f\u00f6r\u00e4ldrarnas skilsm\u00e4ssa, traumatiska h\u00e4ndelser, f\u00f6rlust av n\u00e4ra och k\u00e4ra, sm\u00e4rtsam relation med en av f\u00f6r\u00e4ldrarna, \u00e5ngest, r\u00e4dsla, d\u00e5lig graviditets- eller f\u00f6rlossningsupplevelse, r\u00e4dsla f\u00f6r framtiden och mycket mer. \u00c4ven infertilitet och omognad hos partner kan hindra dem fr\u00e5n att bli f\u00f6r\u00e4ldrar. <\/p>\n\n Begreppet psykologisk infertilitet \u00e4r kontroversiellt och vissa experter ifr\u00e5gas\u00e4tter om det \u00e4r en giltig diagnos. Med psykologisk infertilitet avses <\/p>\n\n AI of Assisted Reproduction and Genetics fann att kvinnor med en traumahistoria inte kunde bli gravida p\u00e5 grund av psykologiska faktorer som stress, \u00e5ngest och depression, snarare \u00e4n fysiska faktorer som blockerade \u00e4ggledare eller l\u00e5gt antal spermier.<\/p>\n\n Kritiker av diagnosen menar att psykologiska faktorer ofta \u00e4r sammanfl\u00e4tade med fysiska faktorer, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att skilja dem \u00e5t. Dessutom menar vissa att diagnosen psykologisk infertilitet l\u00e4gger on\u00f6dig skuld p\u00e5 individen eller paret, snarare \u00e4n att ta itu med de systemiska problem som bidrar till infertilitet. <\/p>\n\n F\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r diagnosen h\u00e4vdar att hantering av psykologiska faktorer \u00e4r en viktig del av fertilitetsbehandlingen och kan leda till f\u00f6rb\u00e4ttrade resultat. De menar ocks\u00e5 att diagnostisering av psykologisk infertilitet kan hj\u00e4lpa individer och par att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 och hantera de utmaningar som infertilitet inneb\u00e4r, och kan bidra till att minska stigmatiseringen kring att s\u00f6ka psykologiskt<\/a> st\u00f6d f\u00f6r fertilitetsrelaterade problem. <\/p>\n\n Oavsett om man h\u00e5ller med om diagnosen psykologisk infertilitet eller inte, st\u00e5r det klart att psykologiska faktorer \u00e4r en viktig del av fertilitetsbehandlingen. Att s\u00f6ka r\u00e5dgivning och psykologiskt st\u00f6d kan hj\u00e4lpa individer och par att b\u00e4ttre hantera de k\u00e4nslom\u00e4ssiga utmaningar som infertilitet inneb\u00e4r och kan bidra till att minska stress och \u00e5ngest, vilket i sin tur kan f\u00f6rb\u00e4ttra den reproduktiva h\u00e4lsan. <\/p>\n\nStressens inverkan p\u00e5 den reproduktiva h\u00e4lsan<\/h3>\n\n
Rollen av \u00e5ngest och depression vid infertilitet<\/h3>\n\n
Effekterna av trauma p\u00e5 fertiliteten<\/h3>\n\n
Diagnostisering av psykologisk infertilitet<\/h2>\n\n
Finns fenomenet psykologisk infertilitet p\u00e5 riktigt? <\/h3>\n\n
Kontroversen kring diagnosen psykologisk infertilitet<\/h3>\n\n
Vikten av att s\u00f6ka r\u00e5dgivning och st\u00f6d f\u00f6r psykisk h\u00e4lsa<\/h3>\n\n